Cykling kräver jämna, fina, asfalterade vägar, tycker många. Men faktum är att alla typer av cyklister har mycket att vinna på att ge sig ut i terrängen.

Det finns många trender inom cykling, men en sak har alla trenderna gemensamt: vi ser fler och fler cyklar som är anpassade för att köra utanför cykelbanor och asfalterade vägar. Vi har sett många cykelmodeller med kraftigare hjul, som ska kompensera för ojämnheter i underlaget.

Fatbikes

Det mest extrema exemplet är fatbikes, som man kan använda för att köra i lössnö. Fälgarna är inte sällan 66 mm breda, även om bredare inte är ovanligt, och däcken kan vara nästan en decimeter breda. Med så breda däck, och lågt tryck i däcken, går det att köra på mjuka och instabila underlag, förutom snö t.ex. lera och sand. Även om cykelvarianten ursprungligen kommer från Alaska, och användes för att köra i snö, fungerar den bra även på sommaren. För svenska cykelfantaster är det kanske dock främst möjligheten att cykla i djup snö som lockar.

Fatbikes är ett relativt nytt inslag i den svenska cykelfloran, men de har slagit igenom snabbt, och går att hitta hos många cykelhandlare. Som de flesta andra cykelmodeller finns de idag i alla prisklasser, och den som har för mycket på kontot kan snabbt bli kännbart fattigare.

Gravelbikes

Cyclocrossens ökade popularitet märks på många sätt, bl.a. genom att denna modell också har börjat influera designen av andra cykeltyper. Idag har många tillverkare minst en racer med skivbromsar i sortimentet, men fler och fler satsar också på s.k. gravelbikes. I korthet kan man säga att det är racers byggda för att köras på ”sämre” vägar, med fler eller färre komponenter och lösningar hämtade från crossvärlden. Skivbromsar är standard, liksom genomgående axlar och en geometri som ska vara mer förlåtande mot ojämna underlag. De flesta modeller är också bygga för att kunna utrustas med många olika typer av däck, från 23- eller 25-millimeters racerdäck till betydligt bredare mountainbikedäck.

Varför?

Men så till det viktigaste av allt: varför ska man, om man mest cyklar på asfalt, investera i en fatbike eller gravelbike? För det första: för att man kan cykla året runt. Smala däck utan dubbar när det är is och snö på marken är inte kul, men grova, kanske dubbade, däck på en rejäl fälg ger ett betydligt bättre grepp.

Även om man inte cyklar lika långt så ger den här typen av cykling också möjlighet att träna teknik som man har nytta av även på landsväg. På mountainbike, fatbike eller gravelbike sitter man inte i samma ställning speciellt länge. Cyklingen blir mer omväxlande, vilket ger en kompletterande träning och aktiverar andra muskelgrupper.

Ytterligare en fördel med att cykla på grusväg eller i terräng är att man inte konkurrerar med lika mycket annan trafik. Har man lite tur får man ha vägen för sig själv, och löper ingen risk alls att bli påkörd av illvilliga, cyklisthatande bilister. En annan fördel är luften. Visst kan det damma om en torr grusväg, men man andas inte in avgaser i samma utsträckning som om man cyklar på en asfalterad landsväg som man delar med ett stort antal motorfordon.